22 februari 2007

Snö...

Livet på Lingonvägen går framåt... Snön har dalat ner här och vi är återigen insnöade. Det är inte så dramatiskt som det låter men mycket snö är det. Nu är jag kanske ovanligt känslig för snö men det är inte helt kul att behöva skrapa, skyffla och frysa. Temperaturen inne sjunker och elementen och varmluftspumpen går för fullt. Jag är inte gjord för ett liv i kyla. Min kropp behöver värme! Söndag kväll ska det äntligen bli plusgrader igen! GE MIG SOL!!

På tal om sol, min mamma är hemma igen. Två veckor stannar hon den här gången. Det är så mysigt att ha henne här. På fredag ska hon hämta barnen efter skolan och shoppa lite leksaker med dom. Mormor är överlycklig över att hon är här, lilla söta mormor.

Veckan har varit hektisk som vanligt, fullt med möten och återigen möten. Vi är mitt uppe i våra medarbetarsamtal och så har jag varit på konferens en dag. Jag ska hålla 18 samtal och har väl kommit igenom lite drygt hälften. Det tar sin tid. Annars är allting som vanligt på jobbet...

Vi började titta på den nya serien på 3:an, "Men in trees", och både jag och Peter gillade den. Vi har bara sett två avsnitt hittills men vi fick 17 avsnitt av Lotta. Ska bara hitta undertexterna, så är jag nöjd *s*. Annars tittar vi på Dexter som är oerhört spännande och bra! Rekommenderas verkligen!

Dagens middag: Pasta med köttfärsås gjord på svamp, persilja , köttfärs och creme fraiche. Mumsigt...

Jag läser en bok som heter "Sveriges Lika Lag" av Michael Lundh. Jag har inte kommit så långt ännu men den är lovande så här långt. På Bokus står det så här:

"Bästsäljaren som skakade hela riket och hettade upp debatten om polisvåldet till kokpunkten. Mer än 5000 sålda exemplar på sex månader.Sveriges Likas Lag blev en ytterst omdebatterad bok som gjorde Michael Lundh till en än mer hatad och än mer älskad person. Det är en självbiografisk och ytterst öppenhjärtig skildring av en ung piketpolis uppgång och fall, om invandrarhat, ungdomsförakt och en "kåranda" som väcker obehagliga minnen till liv. ALLA som lever i Sverige borde läsa den. Sveriges Likas lag kan läsas på många olika sätt. Det är både en självutlämnande skildring av ett på alla sätt hårt liv inom polisen och en eldkastare i debatten om det mångkulturella Sverige.

Michael Lundhs historia är öppenhjärtig, engagerande och otäck. Vi följer honom från uppväxten i Linköping, via officersutbildningen till tjänsten som en av de tuffaste av de tuffa i Norrmalmspiketen - bland missbrukare, framförvapenmynningar och i stanken av ruttnande lik. Men kanske stinker det än värre om de fördomar och stelbentheter som kantar den andra halvanav Michael Lundhs yrkesliv - den där kampen för livhanken förs mot en polisledning som till varje pris vill få tyst på den frispråkige sanningssägaren. Konsekvenserna blir hårda för den som försöker ställa sig utanför Sveriges Likas Lag. "

Inga kommentarer: