Slaget vid Lepanto

"Slaget vid Lepanto" av Paolo VeroneseSlaget vid Lepanto var ett sjöslag som stod utanför staden Lepanto (nuvarande Naupaktos i Grekland) den 7 oktober 1571. I maktkampen mellan de två starkaste staterna i medelhavsområdet, Spanien och Osmanska riket, var kontrollen över medelhavets handelsleder av yttersta vikt. Slaget var viktigt även i kampen mellan kristendom och islam.
De två flottorna bestod dels av en allians (Heliga ligan) mellan Spanien, Kyrkostaten, Venedig och Malteserorden, Genua och Savojen med 208 fartyg, 30 000 soldater och 50 000 galärslavar och sjömän, och på den andra sidan, en till antalet överlägsen osmansk flotta, ledd av Ali Pascha, med 100 000 man.
Kampen blev lång och hård, men när osmanernas överbefälhavare stupade förlorade dessa sin stridsmoral och slaget förlorades; 200 osmanska galärer sänktes eller togs i pris. Det räknade runt 10 000 döda i den kristna flottan, och omkring 25 000 stupade osmanska krigare och sjömän. De osmanska styrkorna led svårt av att skeppen var dåligt byggda och seglades av ovana sjömän, vilket visade sig vara viktigare i det långa loppet. Konsekvensen blev att det osmanska riket för evigt förlorade greppet om Medelhavets vattenvägar. För Spanien innebar det att kung Filip II stärktes i sin motreformatoriska strävan.
En av de efteråt mer kända deltagarna i slaget var författaren Miguel Cervantes som sårades och förlorade rörligheten i sin vänstra arm, han blev senare fångatagen av osmanerna och tillbringade fem år av sitt liv som krigsfånge. Denna episod av hans liv återges i hans berömda roman Don Quijote.

Folknykterhetens dag

"1924 enligt Wikipedia och 1925 enligt NE började vi fira "folknykterheterns dag" i Sverige på Kristi Himmelsfärdsdag. Det var nykterhetens landsförbund som låg bakom initiativet.

Kristi himmelsfärds dag är en kyrklig högtidsdag, och en helgdag i den svenska almanackan.Den firas som den dag då Jesus enligt Bibeln lämnade jorden och fördes upp till himlen.Den infaller 39 dagar (40:e dagen) efter påskdagen. Den liturgiska färgen är vit.

Dagen infaller tidigast 30 april och senast den 3 juni. Helgdagen har existerat sedan mitten av 300-talet, eventuellt 375. Eftersom den alltid infaller en torsdag är den följande fredagen en klämdag som möjliggör för många att få en långhelg med ledighet. Högtiden har också kallats betessläppningen, eftersom det var då man lät korna gå ut på bete. "

Källa: NE och Wikipedia

Själv är jag ledig idag, men någon klämdag imorgon blev det inte för min del! Idag ska jag ägna dagen åt skrivande (spännande bokprojektet) och att bara ta det lugnt.

Hökebergs slott

Källa: Wikipedia (vissa källor påstår att historien är påhittad och det kanske den är :)) Men jag låter den vara kvar ändå *s*)

Större villa belägen utanför Kvänum i Vara Kommun. Huset är på två våningar, byggt 1923 och sägs vara ritat av Ivar Tengbom, även om uppgiften inte helt kunnat säkerställas. Också namnets ursprung är okänt, åsen på vilket huset ligger kallas i folkmun Hökeberget, men namnet figurerar inte innan huset byggdes, varför mer troligt är att huset gett namn åt åsen än tvärtom.

Hökebergs slott byggdes ursprungligen som hem åt lantbruksmagnaten Eskil Eriksson som skapade sig en förmögenhet genom våghalsiga exportaffärer med utsäde och vars förmögenhet försvann i och med Kruger-kraschen. Huset stod tomt under några år på 1930-talet innan de köptes av den pensionerade officeren Nils Ryttare.

Nils Ryttare var känd som tyskvän och bjöd under kriget in flera tyska dignitärer, bland annat den tyske konsuln i Göteborg, till Hökeberg. Det var ett besök med tyska officerare och diplomater på Hökeberg 1943 som kom att bli känt som "Hökebergsslott-incidenten".

Ryttare och de tyska vännerna skulle ha varit ute på fågeljakt när de stötte ihop med ett gäng "dåligt klädda herrar" och hamnade i häftig ordväxling. Polis tillkallades och jagade bort luffarna, varpå jaktsällskapet skulle åkt hem till Hökeberg. Morgonen efter hittades två av tyskarna, en ambassadsekreterare och en tysk flygofficer, mördade i deras respektive sovrum i slottets annex och snart beskylldes "luffarna" för dådet som beskrevs som ett rånmord - men trots att Varapolisen grep flera dagdrivare kunde ingen bindas vid brottet.

Händelsen fick inte mycket uppmärksamhet i dåtidens press, men den tyska ambassaden i Stockholm krävde en "erfoderlig" utredning av polisen och händelsen kom att skapa viss diplomatisk ordväxling mellan det krigförande Tyskland och neutrala Sverige.
1947 kom det fram uppgifter om att den tyskvänlige Nils Ryttare varit agent för britterna och en källa på Västtysklands Ambassad i Stockholm hävdade då anonymt till Svenska Dagbladet att den tyska underrättelsetjänsten redan under kriget misstänkt att ambassadsekreteraren och flygofficeren i själva verket blivit mördade av brittiska commandosoldater eller norska motståndsmän.