Resan hem

Vi (jag och arbetskamraten A) skulle åka med ett tåg från Köpenhamn som gick kl 16.37. Vi var tidigt ute och var på Københavns Hovedbanegård (centralstationen) redan strax efter kl 15.00. Jag hade inte kunnat äta någon lunch på HUR för det var tyvärr råriven morot i salladen (som jag är hyperallergisk mot) och det var i stort sett allt som serverades (förutom lite parmaskinka ovanpå), och eftersom jag ville undvika andningsbevär så åt jag ett par minimala frallor. Så jag var rätt hungrig när vi kom fram till centralen. Där åt jag fritierad fisk med dansk remuolade. Hur mumsigt som helst, men jag åt bara halva portionen eftersom jag visste att Peter skulle ha tacos klara åt mig hemma och jag ville äta riktigt mycket av dom istället :))

Vi gick och och åt och sedan kollade vi hur försenat tåget var. Eftersom det snöade så var alla tåg kraftigt försenade. Det var fullsmockat med folk, och det var svårt att få information om vad som egentligen hände. Vi lyckades hitta en informationstavla till slut, där vår avgång till Göteborg var med, det var nämligen inte med samma text på alla tavlor och texten byttes ut hela tiden. Vårt tåg skulle gå 16.50 från spår 4, bara 13 minuter försenat. Så när klockan var strax efter 4 så gick vi och satte oss vid spår 4. Snön öste ner och vi satt och frös så vi skakade vid perrongen. Det var en märklig känsla, att sitta inomhus och frysa så man tror man går i bitar, samtidigt som snön vräker ner över ens huvud. Man kan ju lugnt säga att taket inte är helt tätt *s*.

Tiden gick och det kom och gick flera tåg som skulle till Helsingör, alla ganska så kraftigt försenade men inget tåg till Göteborg. Jag som började bli ordenligt kissenödig väntade smått despterat på att tåget skulle dyka upp. När klockan var 17.10 gick vi upp till biljettförsäljningen för att få mer information. Där får vi veta att vårt tåg har gått. Knappast sa vi, eftersom vi har varit där hela tiden... Eftersom personen som informerade oss inte ens tittade efter så kändes hennes upplysning inte helt tillförlitlig och vi blev mer och mer irriterade. Vi gick runt och letade efter mer information, men tyvärr utan framgång. Till slut gick vi bort till den internationella biljettförsäljningen och försökte boka om våra biljetter så att vi åtminstone kunde ta oss till Malmö. Hon kunde inte säga vad som hänt med vårt tåg, men hon bokade in oss på 17.24-tåget till Malmö och om sedan skulle ta oss vidare till Göteborg, men hon kunde inte reservera platser åt oss eftersom det var fullt. Eftersom klockan var över 17.24 så sprang vi igenom stationen och nerför rulltrappan och där såg vi att tåget stod inne. Det var fullt och vi försökt ta oss på överallt och till slut kom vi på en vagn långt bak. Det var fullknökat och vi fick ståplats, men det var underbart att bara vara på tåget.

Där passade vi på att gå på toaletten, underbar lättnad *s*. Ombord på tåget ser vi att det här tåget inte alls går till Göteborg utan till Kristianstad, så vi bestämmer oss för att gå av i Malmö och sedan ta oss hem därifrån. Resan till Malmö gick snabbt, en halvtimme senare stod vi på Malmö Station. När vi väl är av tåget blir vi informerade om att alla tåg är inställda och att mer information kommer upp vid 20.00 (då är klockan strax efter 18.00). Vi tog en nummerlapp till biljettförsäljningen/informationen och det var 600 personer före oss i kön!! Vi köpte en kopp kaffe, och satte oss ner en liten stund. Sedan fick jag en ingivelse att jag skulle ut och kolla information igen. Jag såg en klunga med folk och där stod en tjej från SJ och informerade om något. Så jag trängde mig fram och fick reda på att det skulle gå en buss till Göteborg om 10 minuter från svävarterminalen och att vi kunde hinna dit om vi sprang. Så jag sprang tillbaka till A, och så sprang vi ut och bort till terminalen. Vi sprang genom snön, det var rätt svårt att springa med högklackade stövletter genom snön *s*. Det var mörkt och vi hade ingen aning om vart vi skulle ta vägen. A kunde inte hänga med så bra så jag sprang före.

Efter ett tag ser jag terminalen, bussen står inne och det är fullt med folk vid bussen. Vi ställer oss i kön för att gå på bussen, men inser snart att vi inte alls kan köpa biljetter på bussen (den informationen fick vi på centralstationen) utan vi måste in och köpa biljetter, men då missar vi bussen... Desperationen växer. En tjej i kön säger att vi kan andas ut för de måste sätta in extrabussar om det är fler som ska med så jag springer in för att köpa biljetter, tränger mig lite och hör hur en tjej i biljettförsäljnngen frågar "någon mer till Göteborg?)"? Ja, jag ska ha två biljetter mer eller mindre vrålar jag *s*. Hon tar mitt kort och så kommer en man (hennes chef) förbi och säger "Kom inte den där tjejen precis inspringade för att köpa en biljett?". Hon svarar "Nej då, hon har stått här i kön hela tiden". Ok, svarar han, för annars hade det varit försent... Jag sänder henne en tacksam blick och får mina två biljetter för 562 kr.

Bussen var fullsatt så de satte in en ny buss. Ombord på den bussen får vi reda på att de bara kommer att köra oss till Helsingborg och där kommer en ny buss och möter upp oss. Det är extremt halt ute, snön yr omkring och det är lite otäckt att åka buss i mörkret. Chauffören kör lugnt men envisas med att prata i mobil hela tiden. Vi var bara 9 personer med på den bussen. och alla ser rätt trötta och medtagna ut. I Helsingborg står det ingen buss och väntar på oss så chauffören ger sig ut och letar. Massor med människor försöker ta sig ombord på vår buss, all tågtrafik är nu inställd. Till slut kommer den nya bussen och där får vi nästa dåliga nyhet, han kan bara köra oss till Halmstad... Suck.... Ja, inte mycket att göra åt. En etapp i taget. Vi kliver ombord på bussen och han kör oss lugnt och försiktigt och utan en massa prat i sin mobil till Eurostop i Hamstad.

På Hallandsåsen går det sakta men framåt. Trafiken åt andra hållet står helt still. Kilometerlånga köer med fordon som står fast och inte kommer framåt. Hemskt, jag lider oerhört med stackarna som sitter fast i snön men ber desperat att vi inte ska fastna, vi ckså. Nästa byte går smidigt, men den bussen är ganska fullsatt. Den står inne och väntar på oss i Halmstad. Alla från vår buss får inte plats, utan två killar står upp resten av vägen mellan Halmstad och Göteborg.

När vi väl var framme så var lättnaden oerhörd. klockan var strax efter 23.15 och vi fick tag på den sista taxin som stod inne på stationen!!

Jag somnade ganska så utmattad efter en lång dag...